My ninth day.

27 november 2010

Idag steg jag upp klockan 6.00. Helt sjukt på en lördag, kan man kanske tycka. Det kan till och med jag tycka med tanke på att jag inte brukar vara så överdrivet morgonpigg. Sover åtminstone till klockan 9... men åter till saken. Klockan 8.30 åkte jag och två till från Svenljunga till Holsljunga församlingshem för konfirmationsläsning/möte, eller konfagörning, som någon sa. Jag och de som var ledare pratade ihop oss lite, och halv 10 kom konfirmanderna med sina föräldrar, för föräldrainformation. Sedan åkte parenteserna hem och kvar var ett tjugotal skräckslagna (hehe) 14-åringar. Vi började lite med att leka namnlekar, magsåret* och hinken**, och när alla kunde varandras namn hyfsat var det dags för ett litet spex. Det gick ut på att jag och två ledare berättade varsin kort händelse, alla tre på samma tema, och så skulle konfirmanderna lista ut vem av oss som talade sanning. Två ljög och en talade sanning. Det roliga med det här var att jag ljög alla tre gångerna, men gång ett och tre trodde nästan alla grupper att det var min historia som var sann. Kanske är jag en trovärdig lögnare, vad vet jag?

Historia 1
Jag hade varit hos en vän i Jönköping och skulle ta bussen hem till Tranemo. Det var kväll och jag var trött så jag såg inte ordentligt. Jag klev på en buss som jag trodde att det stod Tranemo på, men det stod Tranås, och där hamnade jag.
Det här skulle kunna vara sant med tanke på att jag är så pass tankspridd, men nej, än har det inte hänt.


Historia 2
I somras var jag på en tonårsbibelskola i Småland, och en gång skulle jag spela gitarr på en gudstjänst, och min kompis skulle sjunga. Jag började spela och det var inga problem, förrän min kompis började sjunga - på en helt annan sång! Jag tyckte det var lite skämmigt, men eftersom jag inte ville skämma ut henne så sa jag ingenting. Efteråt var det hela mycket pinsamt.
Den här historien var inte lika trovärdig. Nej. För det första hade jag i somras inte spelat på en gudstjänst, i didn't have the guts. Och för det andra så hade jag inte kunnat fortsätta spela för jag hade kommit av mig så.

Historia 3
När jag var några år yngre skulle jag och pappa åka iväg. Vi var sena och hade bråttom, och i all hast startade pappa bilen och skulle köra iväg. Dessvärre hade han lagt i fel växel, och istället för att köra framåt så backade vi med ett ryck. Pappa blev paff och stannade kvickt, och jag som inte hade hunnit få på mig bilbältet trillade ner på golvet och min arm gick ur led.
Efter den här omgången förstår jag varför de tyckte att min historia var mest trovärdig. Den ena ledaren berättade att han, när han hade åkt pulka, hade slagit i huvudet och det hade börjat blöda så mycket att hans kompisar trodde han skulle dö. Sen sa han att han brukar skylla på att det är därför han är som han är.
Den andra ledaren, vars berättelse faktiskt var den sanna otroligt nog, berättade om att hon hade åkt bil när hon var mindre. Plötsligt flög dörren upp, och hon som inte hade något bälte på sig hade hängt med halva kroppen utanför (och hennes kompis bara stirrade på henne) innan hon lyckats ta sig in igen och stänga dörren.

Grejen är att jag verkligen är dålig på att ljuga, jag blir så nervös och fipplar med händerna och sluddrar. Sen vet jag i och för sig att man som tonåring inte är jättesmart och lägger märke till alla detaljer. Haha, taskigt.

När vi hade ljugit klart så minns jag inte exakt vad vi gjorde, men mitt i alltihopa åt vi lunch som för dagen var grillad korv. Efter lunchen tror jag att vi lekte lite till. Fast innan det så var det lite mer seriöst snack om bibeln, psalmboken, hur Gud talar till en och spontana frågor från konfirmanderna. Ett givande samtal, för mig åtminstone.
Eftersom lekar är så fruktansvärt bra så blev det mer sånt innan fikat, och under tiden alla människor fikade så blev de beordrade att komma ut till hallen där jag tog kort på dem (så att ledarna skulle kunna plugga på namnen, hehe).
Tiden går fort när man har roligt, har jag hört, och när klockan var lite över två så gick jag och prästen i förväg ut till kyrkan där en liten andakt skulle äga rum innan det var slut för dagen. Jag spelade igenom låten som vi skulle sjunga, och sedan kom resten ut till oss. Andakten tog ungefär en halvtimme och sen åkte alla utom vi ledare hem. Vi som var kvar städade och utvärderade. Jag hade inga minus på dagen med schemat och innehållet faktiskt. Visserligen har jag inte konfirmerats så jag vet inte riktigt hur allt kring det funkar, men jag hade en bra dag!


* Den här leken går ut på att alla ligger med fötterna inåt i en ring. En sätter sig upp, liksom som en sit-up, och säger sitt namn. Då sätter sig alla andra upp likadant och säger "Hej *namnet*!" Sen fortsätter det så tills alla deltagare i tur och ordning presenterat sig. Den är rätt jobbig om man inte har bra kondis i magen.

** Till den här leken behöver man en hink.
Alla står i en ring, och en första person tar på sig hinken på huvudet. Då säger alla utom personen i hinken "Vem är i hinken?" Han eller hon som är i hinken säger sitt namn, tar av sig hinken, och alla andra säger då "Hej *namnet!*". Vill man inte kalla det för hinken kan man ju säga titt-ut-leken (ni vet den som alla vuxna gör när de ser bebisar...).

My eighth day.

25 november 2010

Igår var en tung dag, men idag var desto bättre!
Jag åkte först till skolan på morgonen och var där och pluggade till klockan tolv. Då tog jag bussen till Svenljunga och började dagens praktik med en barngrupp. Det var 15-20 barn som pysslade och lekte, som vanligt. Det är kul nu, för nu har både de och jag insett att jag är där, så de pratar mer med mig och frågar om hjälp. Jag känner mig lite nödvändig i alla fall.
När barnen hade åkt hem spelade jag lite gitarr, innan jag fick uppgiften att packa upp alla wii-grejer och städa lite bland sladdar, kontroller och spel. Efter det grejade jag med en lykta, och sen åkte jag med min handledare och handlade. Handledare och handlade.. hmm. Anyways, när vi hade handlat så var det tid att Tillsammanskvällen drog igång, och kvällen började med fika i form av smörgåsar och pålägg, kex, pepparkakor, vindruvor, kaffe och julmust - gott! Sen pysslade jag. Överraskning? Troligtvis inte. Pyssel och jag går hand i hand. Kvart i nio var det en kort och spontan, men trevlig, andakt, och 45 minuter senare åkte jag hem.

Imorgon är jag ledig, men på lördag, då får jag en händelserik dag.

My seventh day.

24 november 2010

Jag ska vara ärlig och säga att jag var inte ett dugg motiverad till att åka till praktiken idag. Åkte inte förrän klockan 12 eftersom min handledare är sjuk, så det var bara några timmar. Tre, för att vara exakt.
När jag kom dit skulle första barngruppen börja och det var pyssel såklart. Idag kunde man göra ett litet korghjärta och/eller en apelsin med sånahäringa* julkryddor/koriander/korinter på. Nejlikor heter det visst (jag var tvungen att söka på google igen, jag känner mig oerhört allmänbildad).

Kvart i tre kom barngrupp nummer två, och 45 minuter senare fann jag mig vid busshållplatsen i väntan på bussen som var tio minuter sen. Jag väntade i tjugo minuter ungefär, vilket kanske inte är så länge egentligen. Men i den här bitande kylan hinner händer och fötter förfrysa riktigt ordentligt. Inte förrän nu, en och en halv timme senare, börjar de återfå sin standardfärg. Känseln är dock borta fortfarande, det känns som att fingrarna fattas. Det är inte lätt att skriva med någonting som inte finns.

* Jag är fullkomligt medveten om att sånahäringa inte är ett ord som finns i den svenska ordlistan. Men i den västgötska ordlistan finns det nog med på nästan varje uppslag.

My sixth day.

21 november 2010

Ikväll var det KU (Kyrkans Ungdom) och på schemat stod meditation. Först flyttade jag möbler, la på bordet en ny vaxduk och slog in ett paket. Sen kom det ungdomar och då åt vi. Efter det började meditationen.

Tidigare har jag haft förutfattade meningar om meditation, som att man sitter skräddare på golvet med tummen och peken mot varandra och resten av fingrarna spretande, samtidigt som man nynnar någonting. Som snubben i Hälsoresan som sjunger onamashivaja en bra stund.

Vi satt på varsin pall, någon konstig där man liksom satt på knä fast det fortfarande var en pall. Eh. Det var rätt bekvämt. När vi satt där i en ring på dessa pallar skulle vi fästa blicken på ett litet ljus som stod i mitten. Alla satt tysta, och det var så skönt! När jag satt där och tittade på ljuset så blev allt runt omkring suddigt och kändes oviktigt.
Efter 7-8 minuter skulle vi "tossa" runt i rummet. Vi gick på ett led, alla var fortfarande tysta. Förutom min högra stortå. Den knäppte i varje steg jag tog, och det var riktigt irriterande så för att förhindra knäppandet var jag tvungen att vrida högerfoten på något sätt när jag gick.
När vi gnatat runt ett tag satte vi oss på pallarna igen och satt några minuter till. Det var fortfarande rätt skönt, men mina ben började somna så det var skönt att vakna upp ur den där.... dvalan.

Meditationen tog ungefär en timme, så mellan klockan 19 och 21 pysslade jag. Jag älskar att pyssla! Jag målade med lite fönsterfärg och sen gjorde jag en liten tomteluva med en mus i. And then I went home.

Jag sover nog gott i natt, det var oerhört skönt att slappna av för en gångs skull.

My fifth day.

18 november 2010

Jaha. Kort dag idag med, började halv ett. På förmiddagen satt jag i en tom skola eftersom det var studiedag (fast inte för oss med praktik, tarvligt) och sen tog jag bussen till Svenljunga. Efter att jag gjort ingenting en stund kom det många barn, som är i den åldern då man är väldigt bra på att göra ljud ifrån sig. Typ skratta, skrika och prata över den normala ljudnivån. Bra tinnitusmiljö? Nej, jag vart helt off. Jag måste erkänna att jag inte direkt sprudlade av energi idag.

Imorgon är jag ledig, men återkommer på söndag igen.

My fourth day.

17 november 2010

Det är så att jag är väldigt trött (somnade till och med på bussen till och från praktiken på Kyrkis* idag, jag somnar aldrig på bussar annars) så jag vet inte hur korrekt och bra detta blir.
I alla fall, i morse åkte vi till Örsås på mamma-barn-grupp och dagens pyssel där var att göra en liten domherre. Det gjorde jag, men det gick mindre bra för tyget som jag använde sög åt sig allt lim så att det inte fäste, så det slutade med att jag sydde ihop delarna istället. Men visst, den blev väl fin.

Under tiden jag åt min lunch, som för övrigt bara var en dubbelostmacka för att jag var för trött för att göra någon lunch igår, läste jag om Frankenstein och hans monster som i mitten av boken råkade stöta på varandra igen, och tittade på mina dåligt blodcirkulerande händer (så kan man nog inte säga...).

Halv ett kom en barngrupp som knappt var en grupp, bara fyra personer, men deras pyssel hade inte med fåglar att göra. Nix. De fick göra ljusstakar av lera istället. Leran färgade av sig så barnens händer blev svarta och fina. Men det gick bort med vatten och tvål. Leran. Inte händerna. Jag gjorde också en ljusstake faktiskt, men inte förrän den andra barngruppen kom. Sen åkte jag hem.


 Haha, jag blev tvungen att googla på den här...

* Kyrkis är kyrkans barn- och ungdomsverksamhet. Det är lite som fritids, dit barnen går efter skolan och pysslar, målar, äter frukt, spelar spel och leker. Eftersom det är en kyrklig verksamhet så samtalas det också om historier och texter från bibeln.

När det inte är barn där, så är det ungdomarnas tur. Då är det lite tonårssamling med pyssel, bibelläsning och andakt.

Eller ja, jag har fattat det såhär åtminstone. Men som sagt, jag vet ju inte hur korrekt jag skriver när sömnbristen råder...

My third day.

12 november 2010

UNDERBARA FREDAG!
Jag har pysslat hela långa dagen sen jag kom till kyrkan idag. Först var jag i skolan till klockan 12 och skulle egentligen plugga, men det gick inte så bra.
Halv ett anlände jag till Svenljunga och det första jag fick höra var: "Vi har samlat massa personal som sitter och pysslar, gå och gör det du med!". Det gjorde jag, och jag var alldeles salig! I tre och en halv timme satt jag och gjorde julkort och dylikt. Mellan klockan fyra och fem drällde jag mest, och klockan fem började KU. Då kom det en bunt ungdomar som också pysslade. Eller ja, några i alla fall. De andra vet jag inte vad de gjorde, jag pysslade ju.
Efter en stund åt vi, det var trerättersmeny: soppa, hamburgare, och smörgåstårta.  Jag valde mittenalternativet med tanke på att jag inte är särskilt förtjust i varken soppa eller smörgåstårta.
Pysslet fortsatte fram till klockan åtta, då det var lite andakt. Det var längesen för min del, det kändes lite konstigt. Men jag kände mig genast hemma igen när pysslet fortsatte till klockan nio (städklockslaget). Det tog ungefär en kvart att städa, och sen satt jag och två till och väntade på att jag skulle åka hem. Typ. Vi väntade på min skjuts. Det var en ganska intressant stund med både sång, musik, lek och gitarrspel.
Till slut kom min skjuts och jag åkte hem. Bra dag!

My second day.

11 november 2010

Idag började jag sent, dvs. 12.30. Hjälp, dumma möten som jag måste gå på (imorgon börjar jag dock ännu senare, 13.00...). Förmiddagen var bra och dålig.
Anyways... när klockan var 12 tog jag bussen till Svenljunga och när jag varit där ett tag gick jag och en till och hämtade barn på skolan, och sen var det pyssel, lek och stoj som gällde för hela slanten. Jag klippte och klapp, och sen åkte jag hem 15.40. Sedan, i väntan på skjutsen som råkade vara min mor, åt jag lunchen som jag hade glömt bort.

Kort dag = kort sammanfattning.

My first day.

10 november 2010

Jag kan redan efter första dagen på praktiken säga att jag nog har hamnat rätt. Det var en bra dag.
Först åkte jag och två andra till Örsås och hade mamma-barngrupp, tror jag det hette. Intressant att se massa mammor sitta på golvet och tjattra med varandra medan barnen springer, kryper och klampar runt bland leksaker och pyssel. Att dessutom se det en hel förmiddag var en kul upplevelse.
När vi sedan hade åkt tillbaka till Svenljunga åt jag lunch, vilket var mackor, saft och en klementin eftersom jag inte orkade göra mig lunch varken igårkväll eller idag på morgonen.
Efter lunch kom en barngrupp på inte ens tio barn, och de pysslade nyckelringar, ritade och målade, lekte och hade sig. När de hade blivit hämtade och gått hem kom en ny grupp barn som var desto fler, vilket både syntes och hördes. Samma nyckelringspyssel, lek och målerier gjorde även de, och när klockan var 15.30 gick jag ut till bussen.

Något som jag upplevde ganska spännande under min tio minuter långa väntan på bussen var mina händer och armar. Jag skojar inte när jag säger att de skiftade mellan rött, vitt, blått och lila. Men jag har ju tidigare dragit slutsatsen att jag har dålig blodcirkulation och det hör väl egentligen inte hit. Jag hade i alla fall en bra dag.
IT'S ALIVE!

Jag tänkte bara kolla så att det här fortfarande funkar, det var ett tag sen jag skrev sist. Imorgon börjar min praktik på Kyrkis i Svenljunga, ser fram emot det. Förhoppningsvis lyckas jag börja första praktikdagen och veckans tredje dag utan att försova mig.