Två

20 april 2010

Ännu en dag har gått, men idag var jag bara på förskolan på eftermiddagen. När jag kom dit blev jag väl hälsad och det var trevligt, det gjorde min dag bättre (den var ganska kass först). Det som hände sen skedde i all hast och jag blev nästan insläpad till vattenrummet där det blåstes bubblor och skvättes vatten som bara den. Eftersom jag inte ville bli blöt så smet jag ut efter en stund och gick ut istället. Där var det fotbollsspel och allt möjligt.

Mellanmålsdags blev det så småningom och sen var det bara att kila ut igen. Då var jag bandydomare, häst som med ryttare jagade en liten busunge. När jag sprang där med min ryttare så var det en liten kille som stack ut huvudet genom fönstret och ropade till mig: Hej, min bästa fröken! Jag skrattade, det var så gulligt.
Efter att ha jagat busungen lite till, trillat med honom i knät och fått ont i rumpan, gungat gungbräda och skjutit straffar så blev jag hämtad av min lilla pappa. Återigen slogs jag av känslan att vara liten, jag blir fortfarande hämtad på dagis (som man inte får säga, för det heter ju förskola nu för tiden).