DAY 1

25 januari 2010

Idag när jag kom till Åsalyckan så trodde jag inte att någon skulle känna igen mig eftersom jag nu har brunt hår och rak lugg (förra gången hade jag blont hår och sidlugg). Det gjorde inte alla heller, men några. Det var ganska trevligt att se barnen och personalen igen, men precis som förra gången kände jag mig lite handlingsförlamad. Jag antar att det släpper om några dagar.

Något som är så härligt med barn är deras grammatik, helt fantastiskt!
"Här har vi legotet..."

När vi gick ut efter lunchen hade fritidsbarnen kommit, och jag åkte på en snömadrass med en tjej. Jag råkade säga fel namn till henne flera gånger. Det dröjde en ganska bra stund innan båda upptäckte det, jag kallade henne för hennes storasysters namn. Men det var kul att åka i alla fall.

Lite senare gick vi in och jag var med de mindre barnen. Smart som jag är hade jag inte med mig termobrallor så jag vart ganska snöig där ute. Jag kände mig som en sjuåring igen där jag kröp omkring med blöta knän inne på golvet. En rätt mysig känsla ändå. Jag blev slagen av dagiskänslan igen när jag blev kallad Prutt-Lovisa och Lovisa-fisa och tänkte att allt var precis som när jag gick på dagis. Vad fort jag växte upp...

En sammanfattning av dagen kanske är på sin plats.
Jag har blivit kallad för barndomsöknamn.
Jag har sagt fel namn till en tjej.
Jag har läst böcker och samtidigt haft fötter, rumpor och händer i ansiktet.
Jag hade också barn på axlarna, huvudet, fötterna och i knät.
Jag har blivit uppkäkad av ett lejon tre gånger. Igen.
Jag har levt loppan!

Imorgon börjar jag senare, 12.30 för jag ska till skolan en sväng på förmiddagen.
För min del blir det nog läggdags tidigt, jag hade nästan glömt hur bra barn är på att göra mig helt slut.