29 januari 2010 and also my födelsedag, sweet!
Det blidde ingen DAY 4 eftersom jag stannade hemma igår för jag mådde inte bra. Mådde inte så bra idag heller, men jag åkte till Åsalyckan. Det var en bra dag, ganska lugn och inga större missöden, haha.
På morgonen möttes jag av en vikarie som var där i höstas med samtidigt som jag och hon kände inte igen mig först, men när jag sagt vad jag heter så sa hon: "Ja, det är ju du!"
Sen vart det datorspel och lite (för min del) gitarrspel, och sen var det frukt- och sångsamling innan vi gick ut i snön. Jag har fortfarande inte letat rätt på min hjärna så jag hade inte termobrallor med mig idag heller. Jag blev kall och blöt om benen.
Till lunch var det soppa. Jag åt mackor och liiite soppa. Vid mitt bord satt jag och tre fritidsbarn. Vi lekte viskleken, kanske inte det bästa man kan göra när man äter om man inte vill ha mat i öronen och på axlarna. Men kul hade vi i alla fall!
Efter lunchen satte jag mig på golvet och höll på att somna när jag skulle hjälpa en tjej att leta efter blå, röda och bruna pärlor. Då hade jag så ont i huvudet att jag inte visste var jag skulle göra av det.
14.15 slutade jag för dagen och då klev jag på en buss till Tranemo. Jag höll på att trilla i bussen bara för att den åkte innan jag hann sätta mig ner, suck. När jag kom till Tranemo åkte jag med pappa till Svenljunga där han skulle köpa tapeter och mojs. Sen skulle han hämta en bäddsoffa i en möbelaffär eller vad det heter, och då provsatt jag nästan alla soffor, stolar och fåtöljer i hela lokalen (det var många vill jag lova) och det var så galet skönt! Det ska jag lära mina barn, att sitta ner när de är unga så att de orkar stå när de blir gamla.
Något annat som är galet skönt är att det är helg nu så jag kan vila innan nästa vecka full med barn överfaller mig...
DAY 3
27 januari 2010
Tröttsam dag. Fruktansvärt! Möjligtvis för att jag inte sover så bra än, försov mig dessutom.
Idag var det målerier, promenad i snön, bokläsning, klättring på mina axlar igen för en viss person (det känns som att han fortfarande sitter där), spel och annat som jag såklart har hunnit glömma bort.
När vi var ute och gick i snön så var det både blåsigt och kallt, men det märkte inte mina fingrar. Inte förrän vi kom in, då var topparna helt lila av kylan! Jag hade ingen känsel i dem, men de tinade upp så småningom. Som tur var.
Nu sitter jag här med huvudvärk och smärtor i magen och ser tillbaka på de två dagarna och den korta eftermiddagen som jag varit på förskolan den här veckan. Vad långsamt det har gått! Eller fort, jag är inte säker...
Tröttsam dag. Fruktansvärt! Möjligtvis för att jag inte sover så bra än, försov mig dessutom.
Idag var det målerier, promenad i snön, bokläsning, klättring på mina axlar igen för en viss person (det känns som att han fortfarande sitter där), spel och annat som jag såklart har hunnit glömma bort.
När vi var ute och gick i snön så var det både blåsigt och kallt, men det märkte inte mina fingrar. Inte förrän vi kom in, då var topparna helt lila av kylan! Jag hade ingen känsel i dem, men de tinade upp så småningom. Som tur var.
Nu sitter jag här med huvudvärk och smärtor i magen och ser tillbaka på de två dagarna och den korta eftermiddagen som jag varit på förskolan den här veckan. Vad långsamt det har gått! Eller fort, jag är inte säker...
DAY 2
26 januari 2010
Idag var jag inte på Åsalyckan i mer än tre timmar. På förmiddagen var jag i skolan och hade en lektion (hur det gick är inte ens värt att tala om..), och sen tog jag bussen till Nittorp 12.10, så jag började 12.30. Klockan halv fyra slutade jag alltså och här sitter jag i mitt blå rum och skriver på min blå dator.
Det var ganska lugnt på förskolan idag, vi spelade spel, gitarr, byggde med storlego.. det var väl ungefär det vi hann med när jag var där. Nu menar jag inte att jag sinkar barnen eller så, utan det var ett konstaterande. Det var nog mest jag själv som behövde få det klart för mig med tanke på att jag missuppfattar saker varje dag.
Idag var jag inte på Åsalyckan i mer än tre timmar. På förmiddagen var jag i skolan och hade en lektion (hur det gick är inte ens värt att tala om..), och sen tog jag bussen till Nittorp 12.10, så jag började 12.30. Klockan halv fyra slutade jag alltså och här sitter jag i mitt blå rum och skriver på min blå dator.
Det var ganska lugnt på förskolan idag, vi spelade spel, gitarr, byggde med storlego.. det var väl ungefär det vi hann med när jag var där. Nu menar jag inte att jag sinkar barnen eller så, utan det var ett konstaterande. Det var nog mest jag själv som behövde få det klart för mig med tanke på att jag missuppfattar saker varje dag.
DAY 1
25 januari 2010
Idag när jag kom till Åsalyckan så trodde jag inte att någon skulle känna igen mig eftersom jag nu har brunt hår och rak lugg (förra gången hade jag blont hår och sidlugg). Det gjorde inte alla heller, men några. Det var ganska trevligt att se barnen och personalen igen, men precis som förra gången kände jag mig lite handlingsförlamad. Jag antar att det släpper om några dagar.
Något som är så härligt med barn är deras grammatik, helt fantastiskt!
"Här har vi legotet..."
När vi gick ut efter lunchen hade fritidsbarnen kommit, och jag åkte på en snömadrass med en tjej. Jag råkade säga fel namn till henne flera gånger. Det dröjde en ganska bra stund innan båda upptäckte det, jag kallade henne för hennes storasysters namn. Men det var kul att åka i alla fall.
Lite senare gick vi in och jag var med de mindre barnen. Smart som jag är hade jag inte med mig termobrallor så jag vart ganska snöig där ute. Jag kände mig som en sjuåring igen där jag kröp omkring med blöta knän inne på golvet. En rätt mysig känsla ändå. Jag blev slagen av dagiskänslan igen när jag blev kallad Prutt-Lovisa och Lovisa-fisa och tänkte att allt var precis som när jag gick på dagis. Vad fort jag växte upp...
En sammanfattning av dagen kanske är på sin plats.
Jag har blivit kallad för barndomsöknamn.
Jag har sagt fel namn till en tjej.
Jag har läst böcker och samtidigt haft fötter, rumpor och händer i ansiktet.
Jag hade också barn på axlarna, huvudet, fötterna och i knät.
Jag har blivit uppkäkad av ett lejon tre gånger. Igen.
Jag har levt loppan!
Imorgon börjar jag senare, 12.30 för jag ska till skolan en sväng på förmiddagen.
För min del blir det nog läggdags tidigt, jag hade nästan glömt hur bra barn är på att göra mig helt slut.
Idag när jag kom till Åsalyckan så trodde jag inte att någon skulle känna igen mig eftersom jag nu har brunt hår och rak lugg (förra gången hade jag blont hår och sidlugg). Det gjorde inte alla heller, men några. Det var ganska trevligt att se barnen och personalen igen, men precis som förra gången kände jag mig lite handlingsförlamad. Jag antar att det släpper om några dagar.
Något som är så härligt med barn är deras grammatik, helt fantastiskt!
"Här har vi legotet..."
När vi gick ut efter lunchen hade fritidsbarnen kommit, och jag åkte på en snömadrass med en tjej. Jag råkade säga fel namn till henne flera gånger. Det dröjde en ganska bra stund innan båda upptäckte det, jag kallade henne för hennes storasysters namn. Men det var kul att åka i alla fall.
Lite senare gick vi in och jag var med de mindre barnen. Smart som jag är hade jag inte med mig termobrallor så jag vart ganska snöig där ute. Jag kände mig som en sjuåring igen där jag kröp omkring med blöta knän inne på golvet. En rätt mysig känsla ändå. Jag blev slagen av dagiskänslan igen när jag blev kallad Prutt-Lovisa och Lovisa-fisa och tänkte att allt var precis som när jag gick på dagis. Vad fort jag växte upp...
En sammanfattning av dagen kanske är på sin plats.
Jag har blivit kallad för barndomsöknamn.
Jag har sagt fel namn till en tjej.
Jag har läst böcker och samtidigt haft fötter, rumpor och händer i ansiktet.
Jag hade också barn på axlarna, huvudet, fötterna och i knät.
Jag har blivit uppkäkad av ett lejon tre gånger. Igen.
Jag har levt loppan!
Imorgon börjar jag senare, 12.30 för jag ska till skolan en sväng på förmiddagen.
För min del blir det nog läggdags tidigt, jag hade nästan glömt hur bra barn är på att göra mig helt slut.
WAITING
25 januari 2010
Ja, nu är det dags. Det är första dagen på de kommande två veckorna, klockan är för stunden 05.42 och folk kanske undrar varför jag är vaken. Jag brukar gå upp mellan 05.15-05.30, och just nu väntar jag på att duschen ska bli ledig.
Igårkväll när jag plockade fram lite utekläder så hittade jag ett par bra kängor, men jag var såklart tvungen att testa dem först. När jag skulle knyta dem så drog jag av snörena. Förvånad? Nä, inte ett dugg faktiskt. Det är sånt jag gör, det skulle nog stå i mitt CV: Lovisa Fält, bäst på klantighet. Vad livat det skulle bli!
Ja, nu är det dags. Det är första dagen på de kommande två veckorna, klockan är för stunden 05.42 och folk kanske undrar varför jag är vaken. Jag brukar gå upp mellan 05.15-05.30, och just nu väntar jag på att duschen ska bli ledig.
Igårkväll när jag plockade fram lite utekläder så hittade jag ett par bra kängor, men jag var såklart tvungen att testa dem först. När jag skulle knyta dem så drog jag av snörena. Förvånad? Nä, inte ett dugg faktiskt. Det är sånt jag gör, det skulle nog stå i mitt CV: Lovisa Fält, bäst på klantighet. Vad livat det skulle bli!
THE BEGINNING
22 januari 2010
Just nu går jag andra terminen av mitt första år på barn- och fritidsprogrammet. Det är kul! Jag kunde nog inte valt ett trevligare program. Visst är det ibland ganska mycket att göra, men so what? Det är så värt det!
Eftersom vi har mycket praktik på det här programmet så tänkte jag skriva ner min tid på de olika ställena jag kommer vara på.
Den första veckan hade jag i höstas, på Åsalyckans förskola. Först var jag faktiskt ganska nervös med tanke på att jag inte varit där sen jag var liten, och förresten var jag inte där särskilt ofta då heller. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra i början och de första dagarna kände jag mig lite handlingsförlamad. Det var svårt att veta hur allt gick till på ett nytt ställe med nya människor.
När jag började lära känna barnen lite så var det lite lättare att vara där och göra saker. Jag tyckte om det stället, det var en bra plats att börja på, tror jag. Vecka 4 (nästa vecka) och 5 ska jag vara där igen och ha praktik. Två veckor, jag hoppas att jag kommer lättare in i det den här gången. Det tror jag minsann att jag kommer göra, om jag ska vara ärlig. Och det ska jag ju, för jag är kung. Eller nej, det är jag visst inte...
I alla fall så ser jag fram emot de kommande veckorna!
Just nu går jag andra terminen av mitt första år på barn- och fritidsprogrammet. Det är kul! Jag kunde nog inte valt ett trevligare program. Visst är det ibland ganska mycket att göra, men so what? Det är så värt det!
Eftersom vi har mycket praktik på det här programmet så tänkte jag skriva ner min tid på de olika ställena jag kommer vara på.
Den första veckan hade jag i höstas, på Åsalyckans förskola. Först var jag faktiskt ganska nervös med tanke på att jag inte varit där sen jag var liten, och förresten var jag inte där särskilt ofta då heller. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra i början och de första dagarna kände jag mig lite handlingsförlamad. Det var svårt att veta hur allt gick till på ett nytt ställe med nya människor.
När jag började lära känna barnen lite så var det lite lättare att vara där och göra saker. Jag tyckte om det stället, det var en bra plats att börja på, tror jag. Vecka 4 (nästa vecka) och 5 ska jag vara där igen och ha praktik. Två veckor, jag hoppas att jag kommer lättare in i det den här gången. Det tror jag minsann att jag kommer göra, om jag ska vara ärlig. Och det ska jag ju, för jag är kung. Eller nej, det är jag visst inte...
I alla fall så ser jag fram emot de kommande veckorna!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)